V. 6

Den här veckan har sociala medier mest känts som ett otyg. Uppdrag gransknings reportage om näthat berörde mig väldigt djupt och jag blev arg men faktiskt mest ledsen. Jag undrar om det är så att anonymiteten som internet ger faktiskt driver på hatet och spridningen av den eller om det redan finns och att sociala medier bara helt enkelt blir en plattform för att förmedla det. Många av de "näthatare" som reportrarna konfronterade verkade mena att det inte ju bara var text och att det inte var lika farligt att uttrycka en åsikt via facebook som IRL vilket ju är intressant. Att det som händer online inte "räknas" på samma sätt som i köttvärlden. Samtidigt föds ju mycket positivt med det här. Informationen om det som händer sprids ju som en löpeld genom sociala medier och "motrörelser" som #nätkärlek översvämmar twitter. Förhoppningsvis får det här "den tysta massan" att engagera sig mer så att det inte bara är näthatarna som syns.

En annan reflektion jag gjort den här veckan är hur otroligt snabbt litteratur inom det här området blir föråldrat. Jag skriver min uppsats inom webbkommunikation och språk och hittade en antologi som hette Internet, medier och kommunikation som ju verkligen lät som precis det jag behövde. Tyvärr är boken från 2002 och det som tas upp känns nästintill irrelevant för det som händer i dagens internetsamhälle.

För övrigt har jag läst en bok som heter r Marknadsföring och kommunikation i sociala medier av Lena Carlsson (2010). Jag kan rekommendera den. Den tar upp det jag misstänker att Brian Solis tar upp i Engage men minus alla amerikanska floskler (ursäkta att jag är fördomsfull och generaliserande). Mycket lättläst (tar bara några timmar att läsa) och ger väldigt handfasta råd och tips kring företags språng ut i sociala medier.